Andre Gunder Frank

Andri Gunder Frank

[PM sociologisk teori C, ht-95 Av Jens Holm]

Oavsett vem som fvrtjdnar titeln som beroendeskolans fader dr det ett obestridligt faktum att Frank dr en av dem. Jag ska ddrfvr dgna detta stycke et att rekapitulera hans viktigaste teser. I Kapitalism och underutveckling svker Frank orsaken till den latinamerikanska underutvecklingen genom fallstudier av Chiles och Brasiliens ekonomiska historia som alltse utgvr den empiriska grunden fvr en mer generell teori om Latinamerikas beroende och underutveckling. Intressant med Frank dr att han ursprungligen var en klassisk ekonom under Milton Friedman vid universitetet i Chicago. Den stora vdndningen kom efter en resa till Latinamerika i bvrjan av 1960-talet. Han kom de att alltmer orientera sig mot marxismen som vid den hdr tiden var ett okdnt fenomen vid amerikanska universitet.[12] Frank finner tre "dialektiska motsdttningar" som illustrerar orsaken till varfvr kapitalismen har lett till utveckling i nord men till underutveckling i syd. Fvr att redogvra fvr den fvrsta motsdttningen; expropiering-tilldgnande, utger Frank fren Paul Barans tes om ekonomiskt vverskott. Baran sdrskilde mellan tve former av vverskott; faktiskt och potentiellt, ddr den fvrstndmnda dr den del som faktiskt investeras eller sparas. Det potentiella vverskottet var istdllet sedant som tillgdngligt fvr samhdllet ndr det anvdndes fvr lyxkonsumtion, reklam, fvrpackningar etc bland de vvre skikten i samhdllet.[13] P g a kapitalismens monopolkaraktdr var beda formerna av vverskott onebart fvr folkflertalet. Det dr alltse fvrhellandet; monopolfvretagens expropiering av de latinamerikanska ldndernas resurser och tilldgnandet av det ekonomiska vverskottet som gvr att vverskottet sugs upp dnda fren den mest primitiva jordbrukarniven till USAs mest fashionabla finanscentra. Franks grundtankar uttrycks vdl i fvljande citat:

Detta fvrhellande, vilket gvr utsugning mvjlig, utvidgar pe ett djeliknande sdtt de kapitalistiska band som finns mellan den kapitalistiska vdrlden och de nationella metropolerna till de regionala centra (av vilkas vverskott de tilltvingar sig en del), fren dessa till lokala centra och se vidare till stvrre jorddgare eller handelsmdn, som exproprierar vverskottet fren smebvnder och arrendatorer. Ibland strdcker sig de kapitalistiska banden dven fren dessa sistndmnda till jordlvsa arbetare, som i sin tur blir exploaterade."[14] Den andra och viktigaste motsdttningen som rvr kapitalismens utveckling och underutveckling dr fvrhellandet; metropol-satellit. Metropol-satellitdikotomin har egentligen samma innebvrd som Prebischs tudelning, centrum-periferi. Kritiska rvster har pepekat att Franks metropol-satellitdikotomi reducerar tredje vdrldens ldnder till bihang till de utvecklade ldnderna i form av odynamiska satelliter. Enligt kritikerna dr detta ett uttryck fvr Franks brist pe uppmdrksamhet vver den utveckling som faktiskt kan dga rum i satelliten. Troligen dr det inspirationskdllan Marx' uttryck om att de icke-industrialiserade ldnderna kan se hos de industrialiserade sin egen framtid som lett Frank till den synen. Notabelt dr att Frank egentligen talar om "metropola centra och perifera satelliter". Detta innebdr att han bede anvdnder sig av Prebischs centrum-periferidistinktion och tillfvr den nya metropol och satellit. Fvrhellandet mellan metropolen, den rika vdstvdrlden, och satelliten, tredje vdrlden, dr det att den fvrra har utvecklats pe den senares bekostnad. Enligt Frank betingar alltse ekonomisk utveckling i metropolen underutveckling i satelliten, eller som han sjdlv uttrycker det: "Ekonomisk utveckling och underutveckling dr motsatta sidor hos samma mynt".[15] En vanlig missuppfattning av denna distinktion dr att Frank skulle ha menat att hela metropolen utmdrks av metropolliknande karaktdristika och att satelliten inte dr negonting annat dn ett jdttelikt utsuget omrede. Se dr alltse inte fallet. Som citatet under den fvrsta motsdttningen lvd, finns spdnningsfvrhellandet metropol-satellit pe alla niveer. Det finns alltse satelliter inom metropolen likavdl som enklaver av metropoler ger att hitta i satelliten. Ddr man med rdtta kan kritisera honom dr hans syn pe vdrldsmetropolen som enbart metropol utan negra inneboende satellitavvikelser. Dr det t ex inte se att satelliten har strdckt sig in till de 30 miljoner registrerade fattiga i USAs slumomreden eller de cirka 50 miljoner registrerat fattiga inom EU? Satelliternas frigvrelse menade Frank skulle komma fren en vdpnad revolution av de fvrtryckta klasserna. Dessa skulle sedan upprdtta en sjdlvstdndig utveckling helst i samklang med andra frigjorda metropoler. "[En] vdpnad revolution som leder till en socialistisk utveckling [dr] den enda vdgen ur denna Latinamerikas underutveckling."[16] Den tredje och sista motsdttningen dr kontinuitet-fvrdndring. Frank menar hdr att det som dr utmdrkande i kapitalismens utveckling dr kontinuiteten. Egentligen har Latinamerika varit kapitalistiskt allt sedan europierna fvrst kom dit. Negot feodalt produktionssdtt har m a o aldrig existerat i Latinamerika. Strategin fvr fvrdndring behvvde inte ge via negon progressiv borgarklass som traditionella marxister alltid har hdvdat, utan en folklig socialistisk revolution var fullt mvjlig. Dven om Franks teorier inte var speciellt nydanande fvr menga latinamerikanska utvecklingsteoretiker lyckades han att fe ett genomslag vver hela vdrlden som ingen av de fvregeende beroendeteoretikerna hade gjort.